Temavecka: Kassettband – STANDARD. debuterade på kassett

Imorgon gör Göteborgsduon STANDARD. sin första officiella spelning på Klubb HYMN. Det sker på Oceanen tillsammans med PNKSLM-signade Boys. Enligt förhandsprognosen utlovas både pop och skrammel, hårdhet och mjukhet. En bra mix helt enkelt. Ungefär som ett blandband.

I förra veckan publicerades en längre intervju med Kasra Alikhani och Clara Flygare, men denna gång ligger allt fokus på kassetten (veckans tema på HYMN). STANDARD. valde nämligen att presentera sig för omvärlden genom nämnda format – fem låtar på ett magnetiskt band. Året är 2016.

Ni släppte debut-EP:n på kassett. Hur kommer det sig?

Kasra: – Det är det billigaste alternativet om man vill släppa nåt fysiskt, man vill ju ha någon merch när man spelar, så man kan tjäna de stora pengarna. Det är också förlåtande ljudkvalité för en demo som spelats in med väldigt enkla medel.

Vad har ni för relation till kassetten som format?

Kasra: – Älskar kassetter och hur det färgar ljudet. Finns säkert en massa nostalgi som spökar också. Det ger också ett större lugn att sätta på sin musikanläggning och låta det gå än att klicka runt i en Spotify-lista, det blir mer ett aktivt val och man kanske tar till sig musiken på ett annat sätt. Själva lyssnar vi dock mest digitalt och blir stressade.

Clara: – Vi har ju låtar på SoundCloud, för ett okänt band ökar det chanserna att någon orkar lyssna, jämfört med om vi varit beroende av kassetter och att någon måste ”gå hem och lyssna”.

Låter en kassett annorlunda än exempelvis vinyl, cd eller digitalt.

Kasra: – Ja självklart, kassetten har ett väldigt karaktäristiskt ljud som vi planerar att använda oss av mer i låtskapandet, inte bara som slutprodukt.

Har ni några blandbandsminnen?

Clara:– Man lärde känna folk på Skunk och skickade blandband till varandra. Det var lite roligare att få ett blandband än en länk på Facebook. Det fanns ett hantverk bakom det, handskrivna låtlistor och tecknade framsidor. När någon annan gjort ett urval så hamnar musiken i en ny kontext. Som bilder som man sätter ihop tillsammans får en ny innebörd när de hamnar jämte varandra.

Kasra:– Jag spelade in radiolåtar och mig själv maniskt när jag var liten, med en gammal kassettdiktafon. Man kunde hålla in pausknappen när man spelade in för att låta som en smurf. Nu är ju röstmemon på telefonen ett grymt alternativ som man har med sig jämt.

Clara:– Jag lyssnar nästan mer på röstmemon än nåt annat.

Varför envisas vissa med att hålla kvar vid de fysiska formaten? Är det inte dags att välja bort det fysiska för en helt digital värld?

Clara: – Det är väl just det som har hänt och därför har kanske folk börjat släppa och köpa mer fysiska format som någon sorts motreaktion?

Kasra: – Det ger ju en till dimension till musiken, något man kan spara som ett foto som inte försvinner på hårddisken. Finns väl en del nörderi där också, det är ju inte alla som köper vinyl.

Clara: – Och allt släpps väl inte på vinyl? Finns exempelvis Justin Bieber på vinyl? Eller kassett? Så himla stor skillnad blir det väl egentligen inte för ett vanligt öra. Plus att man kan ju lägga till kassettbandsliknande atmosfär på ett digitalt ljudspår.