The Silent Partner är en samarbetsplatta mellan producenten The Alchemist och hiphop-veteranen Havoc (Mobb Deep). Även om Havoc själv är en mycket skicklig producent får The Alchemist verkligen glänsa här. Han bygger upp ett filmiskt oldschool-sound som samtidigt känns välproducerat. Det är bra bredd på samplingar, med fokus på 70-talets soul och klassisk New York-jazz, vilket ger en typisk hiphop noir-känsla. Det är ovanligt för The Alchemist, men det går hela vägen hem.
Havoc lägger traditionella bars som passar med The Alchemists beats som två pusselbitar, dock känns textförfattandet inte speciellt intressant. Även om det låter riktigt bra så säger mig inte texterna något. Visst, jag har inte växt upp i Queens, New York men har ändå lyssnat till liknande texter sedan nittiotalet, och förväntar mig därför lite mer från Havoc som hållit på sen dess. Jag hade haft lättare att köpa texterna om de kom från någon ung ny rappare. De är absolut bättre än skryttexter om pengar, bilar och brudar, men ge mig något nytt, något annat än historier om hur Havoc smyger omkring med en laddad pistol om nätterna. Det som räddar dessa narrativa texter är The Alchemists filmiska beats som förstärker berättandet.
Albumet gästas av tre tungviktare från East Coast-scenen. Method Man gästar låten ”Buck 50’s & Bullet Wounds” och jag kan inte sluta jämföra samplingen med Apathys ”The Curse of the Kennedys”. Även Cormega är med på ett hörn och jag tänker samma sak som jag alltid tänker när jag hör honom: “fan vilken underskattad snubbe”. Självklart är också Prodigy, den andra hälften av Mobb Deep, med. På låten ”The Gun Holds A Drum” slänger han ut en liten homage till NAS med en egen take på textraden: “Understandable smooth shit that murderers move with”.
Överlag är det en riktigt bra platta, men om jag ska vara ärlig är det The Alchemists förtjänst. Havoc må vara veteran och en sjukt bra rappare men snälla: byt vinkel på texterna. Det har gått 21 år sedan Mobb Deeps The Infamous, men det märks överhuvudtaget inte i lyriken. Som tur är finns The Silent Partner även som instrumental platta.
[Babygranade Records, 20/5]
