Stockholmsbaserade Iiris Viljanen har en imponerande förmåga att fånga svärtan och gråtmildheten i all musik som lämnar hennes kammare – inramningen är intim, det är som att befinna sig i samma rum som finlandssvenskan lyssnandes till rösten och pianot, där skörhet och bräcklighet varvas med styrka och energi. Dynamiken gör det omöjligt att inte beröras.
De flesta upptäckte Viljanen genom Vasas Flora och Fauna, men redan vid förra årets debutalbum Släkt med Lotta Swärd, togs beslutet att lämna projektet för att istället satsa på den bedårande solosingeln ”Årstavikens Strand”. I detta läge hade det varit naturligt att lansera singel nummer två, men denna release låter vänta på sig. Valet föll på att presentera pianoskivan Kiss Me, Stupid & 7 More Solo Piano Pieces.
Albumet tillkom efter att Karl-Jonas Winqvist – grundare av skivbolaget Sing A Song Fighter – undrade om Viljanen ville ge ut en pianoskiva och alla som varit på hennes spelningar eller lyssnat på tidigare projekt, vet att pianot står i centrum. Slutresultat är mer än lyckat – skivan består av tidlös musik med förmågan att beröra, engagera och inspirera. Rösten saknas inte det minsta, var sak har sin tid, och denna inspelning vilar tryggt på Viljanens vackra och svävande pianospel. Det är som att lyssna till naturen. Ljudbilden väcker ett inre lugn, en berikande harmoni, där ängslan och vår tids jakt på framgång skjuts åt sidan.
Viljanens musik står utanför kommersiella PR-trick och uppseendeväckande lanseringar. Allt handlar om musiken, kärleken till musiken, önskan att uttrycka sig utan att smeka medhårs. Denna attityd gör skivan till en självklar favorit och när Vince Guaraldi gör sig påmint i fingerfärdiga ”Liberation Piece” existerar inga tveksamheter. Viljanen har förmågan att göra det bästa av sina projekt.
[Sing A Song Fighter, 13 maj]
