Rome Is Not A Town släppte nyligen debutsingeln ”Stupid”. En låt som kastar ut lyssnaren i ett Sonic Youth-liknande kaos, där medlemmarna gör sitt yttersta för att överrösta omgivningen. Daniel Andersson besökte bandets replokal för att få svar på ett antal frågor som förföljt honom sedan releasen.
Hur kommer det sig att Coco Moore designat skivomslaget? Vad betyder egentligen bandnamnet? Vad händer i framtiden? Och nu är det bekräftat att de ska öppna för Thurston Moore i Göteborg och Stockholm.
Det är många som fått upp ögonen för Göteborgsbandet och deras spelningar har tvingat publiken att ta lugnande. Under en konsert i Belgien blev recensenten totalt överrumplad, trodde sig se demoner och använde fler superlativ än ordboken erbjuder. Jag köper varenda ord. Det är uppenbart att Rome Is Not A Town påverkar och bandmedlemmarna drivs av en övertygelse som får omgivningen att älska deras knivskarpa postpunk.
Utanför scenen ger bandmedlemmarna ett långt mer nedtonat intryck. All den energi som bandet utstrålar live inkapslas för att användas vid ett senare tillfälle. Och det är nog klokt.
-
- Rome Is Not A Town. Foto: Samuel Isaksson
I bandets replokal är det utsikt över Älvstranden och innan alla hunnits samlas småpratar jag med gitarristen och sångaren Susanna Brandin (även medlem i Hunt och Killers Walk Among Us). Vi kommer in på omgivningens påverkan och att de flesta rep sker i en källarlokal utan utsikt. I denna lokal finns stora möjligheter till påverkan utifrån.
– Jag har haft denna replokal under ganska lång tid, så jag har vant mig, säger Susanna. Men visst skiljer sig utsikten från många andra krypin, ofta är det omöjligt att veta om det är natt eller dag. Att miljön påverkar råder det inga tvivel om, det är dock svårt att veta på vilket sätt. Vårt sätt att spela beror nog på andra faktorer.
Oavsett ljusinsläpp eller konstant mörker, är debutsingeln omtumlande och explosiv. En låt som känns i bröstkorgen. Det är många som nämner Sonic Youth.
Efter att basisten och sångaren Emma Wättring trillat in är alla samlade. Att samtliga ses är ingen självklarhet eftersom Susanna är bosatt i Stockholm. Övriga medlemmar är Kajsa Poidnak, som sjunger och spelar gitarr, samt trummisen Caroline Kabat.
Hur är det att bli jämförda med Sonic Youth?
– Det är ett grymt band, ett band som betytt jättemycket, säger Susanna.
Bandmedlemmarna är inte rädda för att visa sina influenser, samtidigt finns ett ointresse att diskutera andra band, vilket är förståeligt och helt naturligt. Caroline nämner att hon vill spela snabbare, lite som Millencolin och det är mellan allvar och seriositet som medlemmarna finner varandra. I grunden drivs de av ett brinnande intresse, ett gemensamt mål att spela rock, men samtidigt vägrar de att ta sig själva på för stort allvar. Jargongen är uppsluppen.
Och hur kommer det sig att Coco Moore illustrerat omslaget till singeln. Dotter till Kim Gordon och Thurston Moore. Berätta.
– Jag skickade en förfrågan, säger Susanna. Hon svarade mer eller mindre omedelbart, det tog inte alls lång tid. Vi siktade lite högre än vanligt, med lyckat resultat.
”Hon svarade mer eller mindre omedelbart, det tog inte alls lång tid”
De uppfattar sig inte som några konstsjälar, men tycker att omslaget passar gruppens musik. Kaos möter ordning.
– Vi gillade hennes art och hörde av oss helt enkelt. Vi är sjukt nöjda med resultatet, säger Susanna.
– Det var förresten kul när vi fick svaret. Vi tittade på EM-finalen för U21-landslaget och meddelandet kom strax innan den avgörande straffen. Vi reste oss upp och jublade som dårar. Alla på baren måste ha trott att vi var synska eller nåt, säger Kajsa.
Klassiska skivbolaget Startracks hörde av sig. Och deras beskrivning är träffsäker ”Göteborg finest brings back loud guitars to Startracks”.
Hur kommer det sig att musiken låter som den gör?
– Jag har saknat att spela denna typ av rock, har inte haft möjligheten att uttrycka mig på detta sätt tidigare, säger Susanna. Och vi gillar den här typen av musik, det behöver inte vara svårare än så.
”Jag har saknat att spela denna typ av rock, har inte haft möjligheten att uttrycka mig på detta sätt tidigare”
Vi hamnar i en diskussion om ljudbilden. Jag påstår att den är relativt lättlyssnad, får nästan en hitkänsla. Det är lätt att ta till sig musiken även om inramningen är aggressiv och attackerande. Får visst medhåll, men upplever mest frågetecken.
– Sprudlande utan det glada, sprudlande ilska, säger Kajsa. Men jag har aldrig tänkt på att skriva en rak rocklåt, våra uttryck har nog bara blandats, vilket resulterade i singeln.
– Vi har fokuserat på stök, tillägger Susanna. Detta är en av de främsta anledningarna till att bandet låter som det gör.
– Det är skönt med energin, påpekar Caroline. Alla slag behöver inte hamna rätt, men tillsammans låter det grymt.
– Det handlar mycket om känslor, att det ska kännas på ett visst sätt. Inte att det ska låta så här, förklarar Emma.
Samtliga är rörande överens om att att de ska använda sig av olika producenter/inspelningstekniker. De ser sig själva som ansvariga för musikens utveckling, det är viktigt att ha kontroll över den egna ljudbilden. Susanna berättar att hon har riktigt svårt för att låta andra avgöra vad som är rätt och fel, det är viktigt att denna kommunikation sker inom bandet. Det är tillräckligt om ”producenten” trycker på rec. De verkliga producenterna är medlemmarna själva.
Hur fungerar kommunikationen i bandet? Är det lätt att göra sin röst hörd?
– Det går jättebra att spela ihop, vi är ganska snabba på att komma överens om något är bra eller dåligt. Det är bara att köra på, säger Caroline. Inte tänka så jäva mycket.
– Känns det inte bra har vi gått vidare, men så har det inte alltid varit i andra band, inflikar Kajsa. Allt ska fullföljas.
En av anledningarna till att saker och ting flyter på bra, är att de arbetat ihop i andra sammanhang utanför musiken. Det har resulterat i att de känner varandra på ett djupare plan, inte bara som bandmedlemmar. Och de är givetvis goda vänner. Samtliga påpekar vikten av vänskapen för att få sammanhållningen att fungera. Det kan inte vara på något annat sätt.
”Men det finns en praktisk orsak till att vi jobbar effektivt och det är att jag bor i Stockholm”
– Men det finns även en praktisk orsak till att vi jobbar effektivt och det är att jag bor i Stockholm. Vi får helt enkelt planera in rephelger och det är under dessa dagar som det gäller att få ordning på saker och ting, säger Susanna. Men jag tror att det är bra, det gäller att jobba medan järnet är varmt.
– Jag somnade vid ett rep, det kan bli ganska intensivt, säger Emma. Men ni körde på ändå.
Det är Kajsa som skriver texterna, men hon har ingen lust att vidareutveckla de bakomliggande tankarna. Det står dock klart att frustration och ilska utgör de grundläggande inspirationskällorna. Och det är något som bandet lyckas förmedla.
Vad är det som driver er att hålla på? Ni turnerar mycket, antar att det blir ganska mycket bärande av utrustning.
– Det är ingen överdrift, säger Susanna. Att spela i band är en väldigt konstig hobby. Du kommer till ett ställe, förhoppningsvis får du gage, mat som går att äta, sedan spelar du 30 minuter. Ljuden kan vara uruselt. Därefter är det dags att packa ihop igen.
– Usch, vad du är pessimistisk, säger Emma.
Rome Is Not A Town har dock få anledningar att vara pessimistiska. Debutsingeln har öppnat dörrar och nu är det klart att medlemmarna delar scen med Thurston Moore på Pustervik och Debaser Strand nästa vecka. Bandet lämnar ingen oberörd.
Beskriv reaktionen när det bekräftades att ni skulle öppna för Moore?
– Så jävla kul. Kändes det, säger Susanna.
Moore är en levande ikon. Det blir inte lätt att övertyga publiken om er storhet. Vad är receptet för att väcka trötta åskådare?
– Vi är nog inte ute efter att övertyga någon, man fattar det man fattar. Det kommer att vli grymt i vilket fal!
”Vi är inte ute efter att övertyga någon, man fattar det man fattar”
Svaret på en fråga leder till en annan.
Det är många som undrar över bandnamnet. Finns det någon förklaring?
– Det kom fram en äldre herre till mig efter en spelning när vi precis startat och han pratade om ett gammalt Caesar-citat. Jag har googlat som fan, men har inte hittat något. Det kanske stämmer, säger Kajsa
– Eller så har han bara hittat på det, inflikar Emma.
Caroline utvecklar en tanke om att Rom inte är en stad utan ett koncept.
– Det var ju inte bara en stad, det var hela riket. Det föll, förändrades och blev nytt. Inte bestående. Allt är inte alltid som det varit, och på så sätt fungerar även livet och musiken.
”Allt är inte alltid som det varit, och på så sätt fungerar även livet och musiken”
Rome Is Not A Town må vara överens om musikens riktning, men de verkar vara mindre överens om bandnamnets ursprung. Något som säger att de fokuserar på musiken och inte kringliggande faktorer.
Vad har ni för framtidsplaner? Fortsätta att släppa singlar eller finns det ett album inplanerat?
– Vi har några inspelningssessions på gång, men vi får se vad som händer, säger Susanna.
– Det finns ett gäng låtar som vi vill spela in, som tillhör olika låtfamiljer, men det hörs att det är vi. Det är ändå lite olika inriktningar, säger Kajsa. I min hjärna så är det i mindre format tills vi har en anledning att göra ett större format. En historia som sträcker sig över fler låtar.
– Målet är väl inte att göra värsta albumet, mer sätta samman två låtar som hör ihop. Vi testar några låtar i taget, vi spelar in två i taget. Och det får gärna ske på olika ställen, säger Caroline.
– Jag gillar singelformatet, säger Susanna. Det är trevligt.
– Men jag har verkligen en dröm om ett album. Det vore verkligen kul, påpekar Emma.
– Det är klart att vi ska släppa ett album, avslutar Susanna.
Rome Is Not A Town är precis där de ska vara, rockgenren har skjutits åt sidan, men sanningen är att bandets blandning av shoegaze och punkrock mår bäst av att husera vid marginalerna. I ett större forum riskerar musiken att bli retuscherad, nyanserna försvinner, men när jag hör medlemmarna repa i denna lilla lokal, möts jag av sann ilska, uppriktig frustration. Och det som förenar är kärleken till musiken. Rome Is Not A Town ger mig hoppet tillbaka, får mig att längta till nästa släpp.
Rome Is Not A Town spelar på Oceanen i Göteborg den 6 november och den 10 november är det dags för Debaser Strand och dagen därpå återvänder de till Göteborg för att spela på Pustervik (de två sistnämnda datumen inkluderar Thurston Moore). Och den 28 november gästas Adventsröjet på Musikens Hus i Göteborg.
