Den 24 juli (och senare även 28 augusti) ordnar HYMN klubb med liveband på Grand i Malmö. Ett av banden som spelar är Brigaden, ett av våra absoluta favoritband från staden. Deras debutalbum från förra året, Om Alberto och andra gubbar, skrev vi om redan i december när vi listade förbisedda skivor från 2014 och de ännu rätt få som sett dem live vittnar om att de är något alldeles extra.
Jag minns precis när jag hörde Brigaden första gången. Det var i slutet av augusti förra året. En god vän som delar min fascination för instrumentalprogg skickade en länk med låten ”Moralen” och skrev kort och gott ”lyssna!”. Jag lyssnade och det är utan tvekan den skiva överhuvudtaget jag lyssnat på flest gånger sedan dess. Tyvärr har skivan inte fått den spridning den förtjänar men det finns hopp om bättring. Just därför har vi bjudit in Brigaden till vår första klubbkväll på Grand. Och inför detta träffade jag bandets gitarrist och huvudsakliga kompositör Anton Jansson för ett samtal. Bland annat om hur Brigaden kom till.
– Vi startade 2013 genom att jag helt enkelt kallade ihop ett gäng musiker. Jag ville göra instrumentalmusik som inte är jazz. Och jag har lyssnat och influerats mycket av gamla proggband som Arbete & Fritid och Archimedes Badkar så jag försökte ta de influenserna och formulera musik som låter relevant idag.
Jag har varit på några konserter (framför allt inom jazz) där instrumentalmusik presenteras som att den handlar om något, som att den har en slags ohörbar text. Annars är det kanske lätt att tro att instrumental musik helt skippar en dimension av låtskrivande och att man kan döpa låtar till vad som helst. Jag undrar lite om Anton menar att Brigadens låtar, trots avsaknad av ord, har en handling.
– De handlar inte om konkreta situationer utan det är mer upp till lyssnaren. Vi låter låttitlarna sätta igång associationer, de får styra in den som lyssnar utan att skriva den på näsan. Många av våra låtar har egennamn som titlar. Alberto som finns i albumtiteln återkommer till exempel flera gånger och naturligtvis händer det honom saker längs vägen. Exakt vad det är kan vara upp till lyssnaren.
Det som mest griper tag i mig när jag lyssnar på Brigaden är dels de kliniska melodierna men även blåssektionen, två saxofoner och numera även en trumpet, som ibland är helt frånvarande för att plötsligt attackera en som tryckluft rakt i ansiktet. Lyssna på nämnda ”Moralen” eller ”Palme” så förstår ni vad jag menar.
– Jag ser musiken vi gör som sånger, som blåset sjunger. Det kräver sina blåsare, och det tog tid att hitta folk som kunde ge sångerna en passande röst.
Anton är, förutom att han spelar i Brigaden och även är gitarrist i danska Broken Twins liveband (med mera), en av människorna bakom det oerhört sympatiska skivbolaget Havtorn Records där Brigaden följaktligen ger ut sina skivor. Tillsammans med de andra anordnas festivaler, de driver såklart bolaget och de spelar på varandras skivor. När han berättar får jag känslan av en svensk motsvarighet till Elephant Six, något som handlar lika mycket om gemenskap och att hjälpa varandra som att ge ut och sälja skivor. I höst släpps Brigadens andra skiva på bolaget.
– Sen första skivan har vi bytt basist och utökat bandet med en trumpetspelare (Ellen Pettersson, känd från Hey Elbow, reds anm.). Musikaliskt kommer det finnas mer influenser från klassisk musik. Och där förra skivan ibland gick på 100% och ibland på 5% så kommer denna att vara lite mer sammanhållen. Men det är lika mycket melodier som på ”Alberto”.
Brigaden spelar alltså live på Klubb HYMN på Grand i Malmö 24 juli, tillsammans med Care, ett annat Malmöband som vi verkligen gillar. Alla är naturligtvis välkomna! Facebookevent här!
