Emerald Park – GO!GO!GO!

GO!GO!GO!

Indiebandet från Malmö har varit flitiga med att skapa ny musik under de senaste åren och 23 juni släpper de ett minialbum med sju nya spår. Den här gången valde bandet en mer kreativ och meditativ ton än på tidigare släpp och har teamat upp med producenterna Ola Frick (Moonbabies) och Carl Granberg (Robyn, Danko Jones) för att skapa en ljudbild med Moogs, elgitarrer och ett drös av synthesizers. Och visst är det mer väldresserade elgitarrer än de akustiska riff som vi är vana vid att Emerald Park serverar oss.

Titelspåret ”GO!GOGO!” får det att pirra i min mage, den härliga syntslingan och de dansvänliga beatsen är verkligen lovande. Det doftar lite Depeche Mode över låten och tillsammans med den genomtänkta låttexten når låten verkligen ända fram. Efterföljande ”Liberteens” andas lite mer traditionell indierock/pop och Martina Johanssons stämma får hela låten att lyfta.

Det hela börjar som sagt bra, men i mitten av minialbumet tappar det fart och de tre låtarna ”Guidning Light”, ”Wolf” och ”Blue” flyter samman. Jag saknar farten och drivet som öppningsspåren ger. Det är otroligt musikaliskt smarta låtar med vassa texter och genomtänkta partier. Dock känner jag att det blir lite tråkigt, så som det ofta kan bli med den här typen av musik, det vill säga ”smart” indierock/pop. Tänk: Interpol, Modest Mouse och Radiohead. Allt börjar låta lite likadant och man vrider aldrig upp temperaturen.

Dock hämtar bandet tillbaka drivet och peppen med avslutningsspåret ”Graduations Failed”. De starka trummorna och feelgood-riffen gör att det börja spritta i kroppen och helt plötsligt börjar jag diska snabbare. Ja, jag står och diskar medan jag lyssnar på GO!GO!GO!. Den är faktiskt perfekt att ha på i bakgrunden medan man diskar, lagar mat eller gör någon annan vardagssyssla, men det är ingen skiva jag kommer spela sönder medan jag tar en öl på balkongen. Jag önskar att de hade fortsatt med de svarta beatsen och de dansinfluerade slingorna på de övriga låtarna, öppningsspåret levererar mer än vad resterande låtar gör.

[Smaragd Records, 23 juni]

 

5