Mångsysslaren Cory Mcabee utforskar det amerikanska psyket

Foto: Dunvael Photography

Foto: Dunvael Photography

Cory Mcabee är något av en renässansmänniska. Förutom att vara regissör ett flertal filmer är han också musiker, serietecknare och skådespelare. Nu har Cory Mcabee släppt sin första soloskiva, konceptalbumet Small Star Seminar som utforskar självhjälpskulturen och det amerikanska psyket.


Hur började Small Star Seminar-projektet?

– Jag blev kontaktad av en festival i Polen som undrade om jag kunde uppträda med något av de projekt som jag är i inblandad i. Men mitt gamla band The Billy Nayer Show har splittrats och det var inte rätt forum för kollektivet Captain Ahab’s Motorcycle Club. Jag erbjöd mig att skriva något helt nytt och framföra det solo. Tidsplanen var två månader och budgeten noll. Det jag hade var min mikrofon, min autoharpa och min ukulele, så jag använde det. Sen tog jag hjälp av min dotter, som är med och sjunger i bakgrunden, hon har en jättefin röst. Annars gjorde jag allt själv, hela inspelningen, alltihop.

Vad handlar konceptet om?

– Idén är att jag tar på mig rollen av en självhjälpsguru. För att få inspiration så lyssnade jag på en massa av de här människorna och en del saker som de säger är väldigt konstiga. En man pratade om att han hade haft cancer, men på grund av sin positiva attityd och sin tro på sig själv blev han av med sjukdomen. Tänker man efter på vad han säger så innebär det ju att de som inte blir av med sin cancer har sig själva och sin negativa attityd att skylla.

– Sen så fastnade jag för det här med att vi alltid uppmanas att tro på oss själva. Det är en väldigt modern idé; tro inte på kyrkan, eller din familj, eller ditt samhälle. Nej, tro på dig själv, du är det enda som du kan tro på.

Mycket av råden i låtarna känns som tvärtom mot vad en självhjälpsguru skulle säga…

– Precis. Men det handlar inte bara om det. Ett annat viktigt tema är information. Var är det lättast att gömma ett träd? I skogen såklart. Och var är det lättast att gömma information? I en flodvåg av information. Det är det samhället som vi lever i.

Handlar albumet om USA?

– På vissa sätt. Det är ett väldigt amerikanskt sätt att tänka, och en väldigt amerikansk sak att säga: tro på dig själv, du kan klara vad som helst. Därför blir det ganska extremt när jag kommer ut och säger: du har gjort vad du kan, sluta försöka, du är inte speciell.

543539_10150715920067643_1761149311_n


Du arbetar också med ett projekt som heter Captain Ahab’s Motorcycle Club, kan du förklara vad det är?

– När The Billy Nayer Show splittrades så ville jag göra något som var mer inbjudande. Jag ville göra något väldigt öppet, så jag startade Captain Ahab’s Motorcycle Club som är ett kollektiv som alla kan gå med i. Som det står på hemsidan: ”participation equals membership”, deltar du är du med.

Vad har ni gjort i Captain Ahab’s Motorcycle Club?

– Först låg fokus på det grafiska och musiken. En mängd olika illustratörer har bidragit med bilder, emblem, animationer, allt möjligt. Jag skrev ett gäng låtar och la upp dem på hemsidan, med varje ljudspår för sig själv så att alla kan göra sina egna versioner. Jag uppmanade folk att göra egna tolkningar av låtarna och mejla in, och så länge som ljudspåret med min röst passade med vad de gjort så skulle jag försöka framföra låtarna live med deras versioner.

– Sen åkte jag på turné i USA, två månader med spelningar nästan varje kväll. På morgonen laddade jag ner de nya versioner som kommit in och lyssnade på dem. Sen gick jag upp på kvällen och försökte sjunga låtarna till den nya musiken. Det var hur roligt som helst!

Vad arbetar Captain Ahab’s Motorcycle Club med nu?

– Vi håller på att byta inriktning och ska göra en film. Den kommer att heta The Embalmer’s Tale och handla om mannen som balsamerade Abraham Lincoln. I år är det 150 år sedan Lincoln blev mördad, så det uppmärksammas på en massa olika sätt, med människor som försöker återskapa hans begravningståg och den sortens saker. Jag försöker få människor att filma det, så att vi kan använda det i filmen.

Vad är det som driver dig att göra de här projekten?

– Jag vet inte. Men en sak som varit viktig är den totala bristen på kommersiell framgång. Eftersom jag aldrig haft några kommersiella framgångar har jag aldrig haft någon karriär som jag behövt bygga vidare på. Därför har jag kunnat utforska olika sätt att göra saker och experimentera. Small Star Seminar hade aldrig blivit samma skiva om jag haft en stor budget, eller någon budget alls, för att göra den.