Mogwai – Rave Tapes

I samband med Mogwais ventilerande av ”Remurded” – det första smakprovet inför bandets aktuella och åttonde skiva Rave Tapes – kretsade mycket av mitt lyssnande till italienska proggrockbandet Goblin. Ett band som är känt för ett flertal skräckfilmssoundtrack. ”Suspiria” tillhör de mest skrämmande låtarna som någonsin spelats in, och nämnda ”Remurded” ger en liknande känsla.

Glasgow-bandets postrock möter vintage-elektronika, där syntar och Carpenter-skräck ger förnyade infallsvinklar. Åtminstone till viss del, för mycket att skivans uttryck går att spåra till 1997 års debutalbum Young Team. Mogwai-fans behöver med andra ord ord inte ligga vakna om natten.

På många sätt är detta en lågmäld skiva, där exempelvis avslutande ”The Lord Is Out Of Control” ligger sked med Daft Punks vocoder-disco, men dansen har ersatts med ett karg och vindpinande postrock. I Mogwais musikaliska universum är det mesta gråmulet. Anar att medlemmarna lider brist på D-vitamin. Men även om musiken är allvarstyngd, finns alltid utrymme för humor, och med åren går det inte att lita på skivornas innehållsförteckningar – titeln Rave Tapes säger inte mycket om albumets låtar. Ger mer förvirring.

Albumspåret ”Simon Ferocious”, som är en av skivans bästa låtar och präglat av nämnda elektronika, sägs vara en låttitel hämtad från Freddie Mercurys smeknamn på Sid Vicious. Kan tyckas långsökt, men ger ett intryck av självdistans.

Releasedatum: 20/1
Skivbolag: Rock Action
Bästa spår: ”Simon Ferocious”

Jag avslutar med att nämna suggestiva krautrock-blinkningen ”Deesh”, vars pulserande ljudbild påminner om ett filmiskt nederlag. När låten upphör, är jordens undergång nära. I min mening är detta ett toppbetyg.

7/10