Khoma: Debaser Slussen, Stockholm 7/3

Debaser Slussen i Stockholm är fyllt till bredden den här kalla marskvällen när Khomas mini-Sverigeturné i samband med senaste plattan All Erodes har premiär. Förbandet Blindside har värmt upp publiken en dryg timme innan det är dags för huvudakten. Senast Blindside och Khoma delade scen för drygt tio år sedan var det ombytta roller då Khoma på Fryshusets scen var förband åt Blindside och enligt bandet själva har de känt varandra i en halv evighet. Ett svart skynke som hänger framför scenen dras undan och sångaren Jan Jämte står på scenen med vita spotlights bakom sig iförd en tröja med en stor luva över huvudet. Publiken är spänd av förväntan. De första tonerna sveper genom rummet som ett molande vemod och Jans röst är rejält skuren i basen vilket är väldigt speciellt för Khoma, sång och instrument separeras på ett sätt som ger dem sitt faktiskt unika sound.

Efter första låten spricker Jan upp i ett stort leende. ”Det är sjukt kul att vara här!” ropar han, ställer sig på en av monitorerna och sträcker ut händerna i luften i en omfamnande gest. Det syns att bandet är glada över att få spela tillsammans igen för publik och det smittar av sig. Glädjen i bandmedlemmarnas blickar går inte att ta miste på.

Khoma är sprunget ur Umeås hardcorescen på nittotalet och har precis som Refused och andra klassiska Umeåband en politisk agenda. Det märks speciellt i ett mellansnack när Jan vill dedikera en låt ”till alla dem som fortsätter att kämpa mot rasism, sexism, och för mänskliga rättigheter”. Han uppmanar alla att demonstrera i helgen mot polisens jakt mot papperslösa i tunnelbanan, REVA. ”Army Of One” från tredje plattan A Final Storm slår som en ideologisk käftsmäll rakt ut i lokalen och vid det här laget är samtliga bandmedlemmar genomblöta av svett.

Khoma vill också dedikera en låt till sina vänner i Blindside, ”Last Call”. ”Mycket vänskap och mycket kärlek” säger Jan och det är just den typen av gemenskap och värme som är typisk för hardcorescenen. Trots att det är allt annat än durskalor som framförs genomsyras musiken av omtanke, mänsklighet och glädje.

Konserten får ett rejält crescendo när Khoma avslutar med singeln ”All Like Sepents”, blir tillbakaropade och som extranummer spelar den kraftfulla ”One Of Us Must Hang” som ett perfekt mollklingande avslut.