Eldkvarn: Babel, Malmö 28/11

I Pluras självbiografi ”Resa Genom Ensamheten” skriver den folkkära låtskrivaren/TV-kocken om när han i slutet av 80-talet inte längre kunde dölja sitt kokainmissbruk inför sina närstående. Historien om hur han hamnade där är tämligen ordinär: I början av 80-talet åkte landsortsgrabben tillsammans med Eldkvarn till London för att spela in new wave-skadade Ny Klubb och drogs in i den stereotypt dekadenta rock’n’roll-cirkusen som omgav dem. Men det intressanta är vad som hände efteråt: Den så festglade Plura drog sig tillbaka – bort från storstadens frestelser och ut mot den svenska landsbygden för att fundera över sitt liv. Och som följd av det kom han att skriva längre låtar med mycket självbiografiskt innehåll. Mycket självrannsakande och tillbakablickar från uppväxtåren. Det var under den här perioden som Eldkvarn gjorde den albumtriologi som enligt många utgör den allra bästa delen av deras omfattande diskografi: Utanför Lagen, Himmelska Dagar och – framför allt – Kungarna Från Broadway.

För det är när Plura blickar tillbaka på sitt eget liv som Eldkvarn är som bäst. TV-kocken Plura är en rätt ointressant figur (även om hans recept på äppelpaj är riktigt smaskigt) och även om de inleder spelningen med ”Vår Lilla Stad” så är det inte heller honom vi möter ikväll. Under senare delen av 2000-talet har en ny generation upptäckt Eldkvarn och – efter att ha betraktats som föredettingar stora delar av 90-talet – är de nu förmodligen större än någonsin. De har turnerat flitigt runt om i landet på senare tid och kvällens spelning på Babel är min tredje Eldkvarn-konsert under det här året. Det är även den bästa.

Efter att ha valt och vrakat ur den omfattande låtkatalogen har Eldkvarn nu fått till en setlist som är i det närmsta oklanderlig. Självklart spelas de två ”obligatoriska” allsångsnumren ”Fulla För Kärlekens Skull” och ”Kärlekens Tunga” men de får även med ett stort antal mer otippade albumspår från senare år: ”Inget Bra För Mig Själv”, ”Tårar Från En Clown” och Carlas väldigt fina lilla bagatell ”Lilla Sofie”. Två mer otippade låtar har nu blivit standards: Den väldigt fina ”Mina Stjärnor Har Slocknat” från 1993 (Plura har i efterhand sagt att den något uppgivna texten sammanfattar hela hans 90-tal) där Carla får briljera som sologitarrist och ”Ett Fall Av Kärlek” där trummisen Werner Moddigårds son Adrian (som spelar diverse slagverk i Eldkvarns livesättning) får ta över sången – och han gör den faktiskt bättre än Plura.

Men framför allt spelar de ”Alice”. Låten hör till bland deras mest önskade men de spelar den sällan live nuförtiden. Men just ikväll har vi tur, för de gör den i en helt makalös version. Själv har jag gåshud nästan oavbrutet från det dramatiska pianointrot till låten tar slut nio minuter senare. Låten kom till under nämnda period i slutet av 80-talet och bland de många detaljerna i berättelsen om svunnen kärlek får Plura bland annat med raggarnas intåg under hans uppväxttid i Norrköping. Eldkvarn verkar vara på strålande gott humör och Pluras mellansnack är precis lika underhållande som vanligt. Jag hade gärna hört ”I Skydd Av Mörkret” också – men man kan ju inte få allt.